Runda 1

Jag försöker hitta inspiration till lite vardagsmotion och tänkte att Hälsans Stig borde passa bra för en notorisk träningsmotståndare som jag.  Anledningen att jag valde just den var för att den ligger på bekvämt avstånd.

I Järfälla består den av två stycken rundor sammanlagt ungefär 10km lång men istället för att gå bestämde jag mig för att cykla, ett mycket klokt beslut skulle det visa sig. Man kan ladda ner stäckningen på hemsidan för Hälsans Stig men det hjälper inte så mycket, man kommer vilse i alla fall.

Jag började med Säbyrundan mest för att den ligger i närheten av Lidl. Där handlade jag en fralla och en banan eftersom jag glömt att äta frukost men jag glömde att äta upp dem.

Det börjar bra i en lummig del av Jakobsberg.

Den som har tänkt ut den här skylten förtjänar en rostig metkrok i hälsenan.
Skylten står i en korsning och banan löper så att man här svänger vänster, dvs man ska följa den vänstra skylten, det existerar över huvud taget inget rakt fram som den högra skylten påbjuder.

Det här är den enda grusväg som finns, en sträcka på kanske 300 meter.
Det är lite idylliskt. Håller man mycket hårt för öronen glömmer man nästan att man är precis bakom Ikea och straxt bredvid motorvägen.
Banan går förbi IKEA, genom Jakobsbergs mest gångtrafikants-fientliga trafikljus och vidare förbi sjukhuset.

Det där trafikljuset fungerar som så att om man eventuellt skulle vilja komma till IKEA så funkar det mycket bra om man färdas med bil, ljusen är inställda så att de som vill svänga vänster kan göra det utan större besvär. Men om man kommer gåendes så har man två problem att brottas med. Dels måste man gå snabbt, ve den som har ett självgående barn eller gamling med sig, de hinner aldrig över innan det slagit om till rött för länge sedan. Sedan måste man vänta minst två varv av bilar. Först får man som gående grönt för att gå rakt fram, sen är det alla bilars tur från alla möjliga och omöjliga håll. Efter det måste man över ett nytt övergångsställe och då är det samma procedur. I Järfälla existerar inte tanken att de gående kan passera samtidigt som bilar svänger åt motsatt håll, nej, de gående ska vänta hur länge som helst för i Järfälla vill man inte satsa på annat än det som genererar statliga pengar, dvs bilvägar.

Jag anar ett dunkelt pedagogiskt motiv här: ”Den som inte rör på dököttet hamnar på långvården” och ”Rör du på dököttet för att slippa hamna på långvården så kommer du hamna där ändå efter slaganfallet du får efter att ha tvingats utnyttja Järfällas gång- och cykelbanor”!

I Jakobsberg finns det 3-4 alléer, det här är en halv av dem. Man glömmer nästan att straxt bakom lövruskorna hittar man grå förortsgetto. Fördelen med den här sträckningen är att det är Jakobsbergs minst lappade eller trasiga gångbana.  Den är bara full med sprickor som inte är alltför breda och djupa så jag antar att det är okey.

Jaha. Här försvann skyltarna och jag hamnar i centrum. Här är det strikt cykelförbud något som många liksom tanten till höger i bilden struntar i precis som kommunalpolitikerna struntar i att sätta upp en skylt om det så att folk verkligen fattar vad som gäller. De, politikerna, förstår inte riktigt att alla inte har körkort och/eller kan alla trafikregler och -skyltar, det är därför de struntar i skylten. Jag tror att de vill att folk ska bötfällas.

Jag struntar inte i förbudet utan tar fram GPSen, den första av många gånger skulle det visa sig eftersom skyltarna dyker upp lite efter behag.

Banan går förbi den eminent fina pendeltågsstationen med de oändligt puckade entrédörrarna.
Har man tur kommer det ett pendeltåg så att man kan vinka till en lokförare! Det blir i så fall dagens höjdpunkt!

Sånt här är så himla irriterade!
Jag står på en cykelbana och fotar. På andra sidan vägen är en cykelbana. Övergångsstället är strikt för gående. För att vara laglydig måste man alltså hoppa av och leda cykeln över vägen…. Man kan konstatera att politiker aldrig cyklar. Eller så skulle man kunna tolka det som att de tycker att bilar ska göra samma sak: putta förbi fordonet varje gång ska korsa en vägbana.

Jag väljer att bli kriminell.

När jag är över vägen är jag nästan runt Säbydelen, det återstår bara ett stycke bredvid den starkt trafikerade Viksjöleden.  Istället för att cykla den återstående kilometern bland avgaserna beger jag mig åt andra hållet för att leta reda på Viksjödelen.